Aussie memories..

Bilden ovan är från Nimbins museum. Saker över, överallt.. inträde.. betala vad du vill och kan.

Nu är det 10 år sedan jag pluggade Down Under..

...och jag tillåter mig bli lite nostalgisk över alla lovely memories. Känner mig även grymmt vuxen när jag tänker tillbaka, för det är inte mycket jag hade gjort på samma sätt idag.

Det är tio år sedan jag satt i bussen från Brisbane på väg till Lismore. Att jag inte hade ett boende, visste vem jag skulle kontakta eller något telefonnummer.. det oroade mig inte det minsta. Inte heller hade tanken slagit mig att när min buss väl var framme skulle klockan vara mer natt än morgon..

En annan kvinna som steg av bussen frågade mig om hon skulle beställa en taxi till mig också.. lät bra, så fick det bli. Fick en sweet gubbe till chaffis som bara skrattade när jag svarade honom att jag skulle till universitetet. Vet du vad klockan är lilla tjejen?..

Men han gav mig första intrycket av lokalbefolkningens vänlighet. Han letade reda på ett nummer, ringde och till slut var jag där, på SCU´s The International Office tillsammans med yrvaken personal.

Hade turen att de även hade ett rum ledigt till mig i ett radhus precis utanför campus. Jag fick rutinerad student till min räddning. Han tog mig till mitt nya hem. Jag var den första på plats av de nya studenterna, i källaren bodde en japan, men han var inte på plats för terminens start än.

Den erfarne studenten gav även mig en inköpslista och tog mig till en stormarknad. Listan visade sig vara aningen olik mina planerade inköp, riskokare.. Aldrig använt tidigare.. kanske mer för killen i källaren :)

Grannar och inneboende började dyka upp.. världen skulle visa sig vara mycket liten. Mitt hem delades nu av mig, två svenskar och en japan, som vi nog tyckte lite synd om ibland. Jag var yngst.

Radhuslängan blev lite av "the Swedes place". Den låg över vägen från stora campuset och på andra sidan vår länga låg en park. Park.. ja inte i den bemärkelsen som tivoliparken, denna park var skog.. och skog i Australien. Det räcker väl med att jag säger att något av det första vi fick göra i skolan var att gå en liten kurs i hur vi skulle hantera situationer med olika djur m.m. Sedan att jag inte följde alla dessa regler i alla lägen är en helt annan sak.. vem står still när man är rädd?? Förlåt om jag skrämde dig "lilla" orm den dagen för 10 år sedan.

Jag kom till ro med mina mates allt eftersom, eftersom jag var ensam svensk i konstklassen var det ganska skönt att ha lite svenskar hemma. Vi såg verkligen efter varandra. Minns speciellt den gången jag och älskade Judde stannade över i skolan för att framkalla foton i mörkerrummet (på denna tiden fotade vi och scannade in bilderna ;)), efter några timmar flög dörren upp och ljus flödade in, det var Fredrik och Alex som var oroliga var vi hade tagit vägen.. ooops.. inte många leende i rummet då.

Jag levde verkligen för dagen och när jag tänker tillbaka tycker jag synd om mina föräldrar. Jag fick inte inlogg till skolans datorer förrän efter ett par dagar.. och inte tänkte jag på att jag kanske borde ringa hem och säga att jag var framme välbehållen. När jag väl loggade in och såg mina mail tyckte jag mamma var nojig..

..men nej. Nu fattar jag inte hur jag kunde göra så mot henne..

Hela tiden i Aussie var riktigt nyttig, även om jag bara stannade ett halvår istället för 3 1/2 år. Anledningarna till att jag åkte hem var många.. jag skulle få min goa lillebror Noah, studierna var dyra och innehöll inte lika mkt grafisk design som jag önskat, det blev lite för flummigt -ja. t.o.m. för mig ;)

Lismore ligger alldeles intill Nimbin.. googla Nimbin så förstår ni (finns även på FB). En klasskompis anklagade mig för att vara en utomjording som skulle snoka.. detta var samma veva som terrorattacken i N.Y. Då var jag på drawing camp med min klass. Stämningen var sjuk. Amerikanare grät över oron för vad som hände hemma, australienare blev livrädda att de skulle in i krig. Och jag, anklagad av en stenad aussiebrud att vara en alien.. Snacka om hemlängtan!

Men mina härligaste minnen är nog från radhuslängan och Byron Bay. Så fort vi hade studydays lockade Byron med sin strand, Lala land, hippies och livsnjutning..

Skulle vilja ta med min familj hit någongång. Tänk att jag var här så länge utan att surfa..
En anledning att åka dit :) För ska man surfa måste man ju åka till Australien ;)

Vilket flummigt inlägg det blev, lite för sent och mest för mig.. och mina mates! ;)