Min lilla killes rum sprudlar av färg!Färger man blir glad av!!
Ibland önskar jag att hela huset var inrett som barnrum.. speciellt nu i mörka Skåneland.
O O O
Som liten var jag väldigt mycket av en drömmare. Kunde lätt sysselsätta mig själv genom att måla, rita, bygga upp hem till mina dockor. Och det var just byggandet som var det roliga, att skapa något och få vara kreativ med det man hade. Att sedan leka med dockorna.. dit kom jag sällan.Nu med att vara mamma får jag lite chansen att gå tillbaka i tiden. Att börja se det vackra i toarullar, tejp och papper igen. Och vet ni vad? Jag ÄLSKAR det!
O O O
Måste bara erkänna att det är lite svårt med killlekarna ibland. Varför måste alltid någon dö? Onda och goda, kan inte alla vara goda? Och alla dessa ljudeffekter.. jag lär mig nog ;)O O O
Den virkade roboten på bilden har min mamma gjort efter mönster i boken "Virkligheten".
1 kommentar:
älskar roboten!
haha sådär var jag också, skulle alltid pyssla ihop hem till barbiesarna men sen när det var dags att börja LEKANDET med dem så var det inge kul. tyckte mest om att teckna små minitavlor med färgpennor som jag kunde tejpa upp på väggarna i barbiehuset och sådant sen.. haha.
sv: åh tack! söt du är! ja jag känner det där "vi:et" med magen, att man liksom är två! fast än har jag inte börjat säga "vi" högt till andra, där går gränsen! men i tanken är jag två!
skumt det där. haha!
Skicka en kommentar